2010-05-09

Vecka 19 (9+5)

Vecka 10


Bebis:

Missfallsrisken minskar (varje dag)
56 dagar har gått sedan befruktningen. Alla inre organ, som njurar, lungor, könsorgan och de gastrointestinala organen har nu bildats och har börjat fungera tillsammans, men de är fortfarande omogna. Hjärtat är fullt utvecklat och slår rytmiskt. Många av hjärnans och nervsystemets funktioner är redan fullt bildade. Embryot producerar redan små mängder urin, som blandas med fostervattnet. Huden mellan fingrar och tår försvinner (det syns svaga tecken på leder och naglar) och man kan se fostrets axlar, armbågar, höfter och knän. Den här veckan börjar sköldkörteln att producera hormoner. Ditt barn kan nu för allra första gången få hicka. De allra första mjölktänderna bildas inne i munnen. Smaklökar och inneröron är på plats (men barnet kan inte höra ännu). Nu kan man säga att grunderna är klara, och under de 30 veckor som följer kommer barnet att förbättras och utvecklas. Om du kunde röra vid ditt barn skulle han eller hon känna det nu.


Mamma mu:
Du strålar!
Ditt barn flyter omkring i sin perfekt tempererade fostersäck. Alla organ är på plats. Nu ska han eller hon bara mogna. Är det inte häpnadsväckande? Och du strålar! Det finns nämligen en väldigt positiv bieffekt av den här hormonkarusellen: den får dig att stråla! Hormonerna verkar på din hud, jämnar ut rynkor och får dem att försvinna. Den ökade blodmängden får huden att se rosig och fyllig ut. Du kan behöva lite goda nyheter, för den här tiden kan vara tuff! Vissa kvinnor känner sig svullna, byxorna känns för trånga i midjan (särskilt efter lunch, och det blir fullständigt olidligt efter klockan fyra). Magen fungerar långsammare än någonsin, och du är förstoppad och/eller gasig. Då är väl lite skimmer inte för mycket begärt. Kom ihåg: ta tupplurar, ät mellanmål, slappna av och vägra få dåligt samvete! Det är bästa sättet att hantera den här och andra tuffa veckor framöver


Egna noteringar:

Tänk vad tiden går fort ändå, sedan den 6 april har jag varit på två ultraljud, fått uppleva hur det känns när en cysta spricker. Varit konstant orolig för missfall, mått illa, grinat åt konstiga saker. Varit obeskrivligt lycklig och rastlös.


Jag är fortfarande väldigt trött och känner mig lat. Jag var på det andra utltraljudet den 4e maj och allt var så fint så, lilla pyret hade växt massor på tio dagar och var dubbelt stor, om inte ännu mer


Kämpa på nu lilla hjärtat!

2 kommentarer:

  1. All kärlek från mormor, love u

    SvaraRadera
  2. Blir rörd när du skriver så fint "Kämpa på nu lilla hjärtat" Vi hjälper alla till så lilla hjärtat kämpar på och det gör han/hon för han/hon kan inte få en bättre mamma/pappa.
    Love u 3

    SvaraRadera